Fossila energins historia
Man började använda fossila energikällor i större utsträckning tack vare den industriella revolutionen i medlet av 1700-talet; innan det var vind- och vattenkraft de vanligaste energiproduktionsformerna för fabriker. Fossila bränslen har klart och tydligt utgjort den största andelen av den totala energiförbrukningen sedan dess och dess användning har under årens lopp vuxit exponentiellt.
Vad är fossila energikällor?
Fossila energikällor är bränslen, som bildats av levande organismers biomassa som lagrats i marken under högt tryck i miljontals år. Fossila energikällor är bl.a. kol, naturgas och bränslen utvunna av petroleum (råolja). Även torv klassas som fossilt bränsle. Fossila bränslen är icke förnybara naturresurser eller naturresurser som förnyas mycket långsamt, t.ex. torv kräver ca 10 000 år att bildas om igen.
Varifrån kommer fossil energi?
De fossila bränslenas energi kommer ursprungligen från solenergi, som samlats i förmultnande växter och djur från tusentals år sedan. Energiproduktion med fossila bränslen baserar sig på brännandet av råvaran, varpå den frigjorda värmeenergin kan användas för flera olika ändamål. När man bränner fossila bränslen ger det utsläpp av koldioxid och vatten samt olika kväveoxider och svaveldioxider, vilka alla bidrar till växthuseffekten.
Växthuseffekt
Växthuseffekten sker när vissa naturligt förekommande gaser, som koldioxid, metan, kväveoxid m.fl., samlas i jordens atmosfär. Växthusgaserna låter solens ljus skina på jordens yta, men fångar värmen som reflekteras tillbaka upp i atmosfären. Därmed fungerar de som isolerande glasväggar i ett växthus.
Utan växthuseffekt skulle vi ha ca –18 grader C° på jorden, så till viss mån är den inte enbart negativ. Men växthuseffekten har ökat markant under de senaste århundradena. Ju mer koldioxid och övriga växthusgaser som finns i atmosfären, desto mindre kommer värmen åt att fly från jorden, vilket resulterar i global uppvärmning.
Fossilfria energikällor
Fossilfria energikällor är enkelt sagt inte fossila bränslen. Fossilafria bränslen är sådana som inte orsakar växthusutsläpp under drift, som bl.a. vattenkraft, vindkraft, solenergi, geoenergi, bioenergi, våg- och tidvattenkraft. Alla förnybara energikällor är fossilfria. Förnybara energikällor igen har funnits i århundraden och finns så länge det finns liv på jorden. Förnybara energikällor har låg miljöpåverkan, är allmänt tillgängliga och fylls naturligt på.
Men – kom ihåg att fossilfri energi inte är helt synonymt med förnybar energi. Kärnkraft är nämligen också en fossilfri energiform. Kärnkraftens bästa egenskaper: stabilitet, effekt, operationsduglighet oavsett väder, billigt i drift, nästan noll utsläpp, kan debatteras i oändlighet gentemot dess nackdelar: dyrt att bygga, radioaktivt restmaterial vid uranbrytning, slutförvaring av radioaktivt avfall, risker med en storolycka ... Det är dock svårt att bestrida det faktum, att innan det byggts tillräckligt med övriga hållbara energiproduktionsformer som kan kompensera kärnkraften, är kärnkraften viktigt för vår energiförsörjning. I Sverige används primärt vattenkraft som balanserande kraft, för det är enkelt att koppla på och av vid behov, men då krävs att det magasindepåerna är tillräckligt fyllda, vilket i tider av torka och värme inte nödvändigtvis är en självklarhet.
Terminologi över energikällor Fossila: Alla naturligt förekommande bränslen, som bildas genom sönderdelning av förhistoriska organismer. T.ex. kol eller olja.
Fossilfria: Energikällor som inte skapar koldioxidutsläpp när de används för att producera energi. T.ex. sol, vind, vatten, geotermi, bioenergi, våg- och tidvattenkraft och kärnkraft.
Förnybara: Energi från källor som inte utarmas när de används, t.ex. vind eller solenergi. T.ex. sol, vind och vatten.
Hållbara: Energikällor som försörjer nuvarande generationers energibehov utan att äventyra kommande generationers förmåga att tillgodose sina behov. T.ex. sol och vind.
Vad är skillnaden mellan fossil och fossilfri el?
Fossilfri energi orsakar inte utsläpp, medan brännandet av fossil energi skapar växthusgaser som höjer jordens medeltemperatur och sakta men säkert gör jordens klimat ogynnsamt för människan. En stor del av utsläppen av växthusgaser orsakas av energisektorn och energiförbrukningen; helt enkelt – ju renare energi som förbrukas, desto mindre utsläpp bildas. Andra stora aktörer som orsakar växthusgasutsläpp är industrisektorn och lantbruket.
Koldioxidutsläppen från användningen av fossila bränslen ökade med nästan 30 % i början av 2000-talet. Förbättrad energieffektivitet och ökad användning av förnybara energikällor minskade växthusgaserna lite fram till ca år 2017, då utsläppen började öka igen, eftersom den ekonomiska tillväxten ökade energiförbrukningen men tekniken med låga utsläpp och energieffektiviteten ökade inte i samma takt.
Vägen mot mindre fossila utsläpp
Energiförbrukningen i världen ökar mer och mer och för att minska de fossila utsläppen måste det satsas på att bygga ut produktionen av hållbar energi. Än så länge finns det inte tillräckligt med hållbar produktion, som klarar av att försörja det energibehov som finns. Globalt investeras miljoner i hållbar energi, vilket ger hopp om att vi, hellre förr än senare, når Parisavtalets, ett globalt klimatavtal från 2016, uppsatta mål om att hålla den globala uppvärmningen under 2 °C och sträva efter att begränsa den till 1,5 °C.
I tabellen nedan ser du hur energiförbrukningen har ökat över åren och vilka är de mest använda energikällorna.
Nedanstående tabell igen visar det årliga utsläppet av växthusgaser per tonne/person indelat enligt land.
